Det finns folk till allt!

1.)
Offentlighetsprincipen innebär att journalister och även medborgare har rätt att ta del av handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Om jag till exempel skulle vilja ta del av en tingsrättsdom så kan jag vända mig till tingsrätten och kräva att det tar fram den till mig. Vi har även ett väldigt bra meddelarskydd i Sverige. Meddelarskydd innebär att man kan gå till medierna med information utan att riskera att någon får veta att det är du som givit denna information. Medierna har rätt att dölja sina källor väldigt långt. Detta är jätte viktigt för demokratin. Varför är det då så viktigt för demokratin? Att inte kunna ta del av information hos myndigheter skulle innebära att vi inte skulle ha samma möljighet att skaffa oss en egen uppfattning kring vissa saker. Det skulle medföra att staten skulle kunna styra oss efter eget tycke utan att vi skulle reagera och uttrycka vår rättvisa.

2.)
För att komma över den så kallade språkbarriären kan man änvända sig av ett språk som de flesta kan förstå, till exempel engelska. Man kan även använda sig av en väldigt tydlig reklam som inte behöver någon text. Men man får akta sig, i sverige kan man bli dömd av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK). Jag har valt ut en reklam som jag tycker är helt vansinnig. Jag hämtat den från ERK's hemsida.

Bakgrund till anmälan Håkans symaskinsbutik i Norrköping har i annons marknadsfört butiken. Annonsen består av en bild av en symaskin, en bild av Håkan samt en bild av en kroppsmålad kvinna. Kvinnans kroppsmålning är en amerikansk polisuniform och kvinnan har även handbojor, batong samt mössa på sig.

Anmälarna
Anmälarna anser att reklamen är objektifierande och framställer kvinnorna som rena sexobjekt. De anser vidare att kvinnan inte har något som helst med symaskiner eller butiken att göra.

Yttrande
Håkans symaskinsbutik har yttrat sig och i korthet anfört. Den obscena bilden föreställer en tjej i kroppsmålning. Hon ser bra ut och är smal, visar lite av sin mage och ett uns av sina lår. Min tanke var att göra en lite annorlunda annons och ha med något som väckte uppmärksamhet och smälta in i budskapet. Jag har med en symaskin i annonsen och en bild av mig själv, hur anmälarna kan få för sig att jag lockar med kvinnan är en gåta för mig.

Rådets bedömning
Enligt av Internationella Handelskammaren (ICC) antagna grundregler för reklam gäller som grundläggande princip bl.a. att reklam skall utformas med vederbörlig känsla av socialt ansvar. Enligt artikel 4 punkt 1 i grundreglerna får reklam inte vara diskriminerande ifråga om bl.a. kön.
Den aktuella annonsen utgör ett typexempel på reklamåtgärd i vilken kvinnor används som blickfång av sexuell natur, utan något som helst samband med den marknadsförda produkten. Detta är kränkande mot kvinnor i allmänhet och katalogen strider därför mot ICC:s grundregler för reklam.
Detta uttalande har avgivits av Lars Borg, Oskar Malmquist, Emilia Molin, Magnus Andersson, Iréne Wanlund, Sofia Heuer och Thelma Kimsjö.

3.)
IKEA är ett av de svenska företag som finns i andra länder. Att man ändrar reklamen beroende på i vilket land man marknadsför den tycker jag inte är ett dugg konstigt. Folk uppfattar reklamer olika beroende på vilken etnisk bakrund och vilket land man bor i.

1. Det är viktigt att utvärdera    det man gjort för att se om det fungerade som man tänkt    sig och även vad man kan göra bättre till nästa    kampanj. Att mäta sin publik är viktigt i en kampanj, det    vill säga att man tar reda på hur många människor    man når ut till genom olika medier. Men det är inte    alltid största antalet människor som är det viktiga,    för om man till exempel skickar ut reklamblad till tio tusen    hushåll men det hamnar i pappersinsammlingen direkt har de    inte gjort någon nytta. Då hade det kanske varit bättre    att välja radio som mediekanal även om antalet kanske bara    är fem tusen. Det är bra om man gör en utförlig    utverdering, som innehåller allt från varans eller    tjänstens pris till behovet av den. Ibland gör man två    oika utvärderingar vad det gäller kampanjens eventuella    försäljningsöknig. En av dem görs i den målgrupp    som reklamkampanjen riktade sig till och den andra görs i    övriga målgrupper. Detta gör man för att se om    det var kampanjen som påverkade försäljningen eller    om det fanns andra faktorer i samhället som påverkade.

          

2. Man måste även göra    en ekonomisk analys och utvärdering av kampanjen. För    visst kan en kampanj vara lyckat på det sättet att den    fyllt sitt syfte men om det lagts ner mer pengar på kampanjen    än vad den dragit in bör man nog tänka efter till    nästa gång. ? Reklamkamanjens mål är att    locka 18 000 nya köpare och då skulle varan sälja    för ytterligare 6 miljoner kronor. Om det ska vara någon    vits med reklamkampanjen måste kostnaderna för kampanjen    understiga 6 miljoner kronor.? Det svåra i det hela är    att fånga upp alla kostander, reklambyråns arvode,    utrymme i medier och postkostnader för utskick är enkla    och direkta utgifter. Men att räkna ut hur många    arbetstimmar som företaget själva lagt ner på    kanmpanjen är svårt att räkna ut.

          

3. Det finns som sagt många    sätt att göra sin uppföljning och utvärdering    på, ett av de vanligaste sätten är att ha intervjuer    med personer ur den tilltänkta målgruppen. Intervjuerna    kan ske per telefon eller öga mot öga. Man kan även    göra gruppintervjuer, då samlar man ett antal personer    och diskuterar kampanjen. Om man till exempel visar en reklamfilm    för första gången inför publik kan man efteråt    intervjua publiken och se hur de uppfattade den och hur de    reagerade. Det kallas ad hoc-undersökningar.

1) Att vi ler i ett informationssamhälle har nog inte undgått någon. Dygnet runt, vart vi än befinner oss så kan vi ta emot och ge information. Det är ett informationssamhälle, att hela tiden informeras eller informera. Det finns både bra och dåliga saker med detta. Det som är bra är att vi kan få reda på i princip allt vi vill veta om det mesta. Man behöver inte vara rädd för att missa någon nyhet eller något liknande. Däremot finns det vissa nackdelar med detta. Till exempel, att vi blir så matade med information om hur världen ser ut och hur vi ska vara att vi faktiskt glömmer bort att tänka själva. Det är så enkelt att bara matas med färdig information istället för att skaffa sig en egen uppfattning.

2) Att företag ger ut mycket information är ganska så självklart för oss, vi är så vana att se det. Men myndigheterna då? Visst ger myndigheterna också ut information men den informationen översköljs ofta av företagen. För mig är det självklart att även myndiheter ger ut information, det är ju den som är den verkliga och viktiga. Men jag tror att myndigheterna måste hitta en annan väg att gå än företagen, för den reklam i media idag är huvudsakligen för företag. Kanske bättre hemsidor, att ha sina boschyrer i ett ställ på stan så att man lätt kan komma åt just den information man behöver. Demokratin då, blir den bättre om vi medborgare får information? Jag skulle skulle nog säga både ja och nej. För som jag skrev tidigare att det är bra att vi får tillgång till all information men vi kan även bli vilseledda genom det.

3) Offentlighetsprincipen är att en handling som upprättas eller förvaras hos en myndighet är offentlig. Vem som helst har rätt till insyn i handlingen. Tyvärr utnyttjas den inte så flitigt av allmenheten utan mer av massmedia. Men det förekommer allt mer att brott mot principen vilket innebär fler anmälningar till JO, justisieombudsmannen. JO tvingas klandra politiker och tjänstemän som hindrat insyn. Meddelarskydd verkar åt två håll, dels får journalisten eller massmediaföretaget inte röja sina källor, dels är det straffbart för myndigheter eller andra att försöka ta reda på vem som ligger bakom viss information till medierna.

4) Det är viktigt att ha intern information innom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna innom företaget vet vad som sker i företaget och vad företaget har för ställning i samhället. Allt ifrån vad som sker i det dagliga arbetet till vilket det gemensamma målet för företaget är viktigt. Intern information måste vara saklig och trovärdig. Det ska finnas en känsla av allvar och trygghet. Att varje morgon börja med att skicka ut ett massmail till alla anställda med information om dagens arbete, veckans mål och eventuella möten och liknade tror jag är ett bra sätt att sprida intern information. Kanske ha en anslagstavla i fikarummet med det viktigaste den veckan, även det fungerar nog bra. Jag tror att det skiljer sig lite mellan myndighet och företag, på en myndighet anser jag att det är viktigare att information kommer fram.

Skillnaden mellan intern och extern information är inte svårare än att intern information är till för företaget/myndigheten och dess anställda och extern information har till uppgift att sälja företaget/myndiheten till allmenheten.

5) Det är ju viktigt att mäta om ens reklam och information når ut. Det kan man till exempel göra egenom att titta på försäljnings siffrorna om det gäller ett företag.

Du måste från början planera ditt projekt grundligt, det underlättar senare i produktionen även om det känns jätte segt just då. Att sedan göra en marknadsföringsplan är ett måste. I marknadsföringsplanen ska allt som projetet innebär och i den ordning det skall göras, det vill säga allt från budget till marknadsundersökning.

Att göra en marknadsundersökning är även det nästan ett måste,man måste veta vad konkureterna erbjuder och hur deras reklam ser ut och om folket nappar på den. Det är ett ganska slitsamt arbete, att sitta och gå igenom statestik och kolla upp hur andra gått till väga kan kännas meningslöst när ?vi? ändå tänker göra något ?annorlunda?. Varför ska man då lägga ner all denna tid som det faktiskt tar på något sådant? Jo för att om du vill att din produkt eller din tjänst ska synas och sälja är detta det absolut bästa sättet att veta hur just du ska forma din reklam för att den ska sticka ut och synas. Har man ont om tid kan man göra en mindre marknadsundersökning i form av att bara kolla på den reklam konkurrenterna har just vad det tillfället du tänker marknadsföra, du sparar massor med tid men det bir svårare att utforma en reklam somm håller i längden.

Budget är alltid viktigt, man måste veta vilka pengar man har att röra sig med om man ska kunna jobba. Att ta reda på från början hur mycket pengar man har underlättar, annars står man där med arslet i brevlådan och en halvfärdig reklam. Det är också viktigt att man inte överskrider sin redan tilltänkta budget.

Som sagt så är planering i god tid, marknadsföringsplan och budget det viktigaste i reklamsammanhang.

Till sist lite tankar om vårat eget projekt, att marknadsföra den nya inriktningen mediadesign på MTU. Till att börja med så hade vi för snålt om tid redan när förslaget kom upp och tack vare den lite dåliga upplutningen i kurser på gymnasiet blev något som kunde blivit riktigt bra något ganska oorganiserat. Det största problemet blev eller är för oss att tiden inte räcker men även att vi inte kan få den information som krävs för att man ska kunna göra reklam för något. Tid att göra marknadsundersöknig existerar inte för oss så vi fick helt enkelt ta det enkla alternativet, att kolla konkurrenterna just nu och det gav oss inte speciellt mycket. Tid, planering, information och dåligt engagemang var det som fick vår reklamkampanj att inte riktigt blomma som den skulle ha gjort. Tråkigt men det är inte klart ännu så vi får väl se resultatet.