Det var väl ett jävla tjat!

Jag mååste vara Sveriges mest synliga ogravida kvinna. Det går fan inte en vecka utan att jag får frågan om jag är gravid. Jag måste verkligen se as fet ut! Det börjar bli riktigt tröttsamt, det är som om alla vet hur jävla mycket jag vill ha barn och verkligen måste gnugga detta gravidsnack i ansiktet på mig. Så är det såklart inte, eller jag hoppas att det inte är så iaf. Dom felsta som känner mig vet att jag har en "putmage" som putar för minsta lilla (mat eller min jävla magkatarr). Detta gör såklart att alla ungar på gården och även andra frågar vad det där är och petar mig på magen. Och så fort jag nämner att jag har ont i huvudet och känner mig illamående så kommer frågan "gravid eller?" Alla andra frågar man om dom har fått influensan eller liknande men inte mig inte! Dessutom idag så skakade jag som tusan på P-mötet pga sockerfall, som jag haft på senaste (vet borde kolla med en läkare) men iaf och då ur ingenstans flyger frågan "är du gravid kanske?" i luften. NEJ DET ÄR JAG INTE!

Verkar som alla FÖRVÄNTAR sig att jag ska vara eller ska bli gravid snart och så har det varit senaste åren. Och det är inte samma personer som "tjatar" eller frågar, utan det är personer helt oberoende av varandra. Kanske ska jag göra som jag alltid har gjort, göra precis tvärtom? Kanske bestämma att man aldrig ska skaffa barn istället.


Vet att ingen av dom som frågar menar något illa eller ens vet om att jag får frågan oftare än jag dammar hemma. Men det börjar som sagt tära på en och tankarna börjar snurra. -Ser jag så tjock ut? Dags att gå ner i vikt kanske? Ska jag verkligen köpa den här lilla godisbiten jag är sugen på? Dags att sluta unna sig kanske? Börja träna igen? Grejen är ju dock den att även om jag tränar 5 dagar i vecka som jag gjorde i Vimmerby en tid så putar min mage. Deppigt värre. Blir ju inte bättre av att tänka att ens 27 veckors gravida kompis väger ungefär lika mycket som jag. Och om sanningen ska fram så tycker jag inte att jag är tjock eller behöver gå ner i vikt, däremot kan jag tycka att jag behöver träna för att hålla kroppen i trim. Men ibland så faller man för "samhällets" påtryckningar, sorgligt men sant!

Tack & Go natt!

Kommentarer
Postat av: Emmie

Lilla puman då :( Du får slå dem på käften nästa gång! Och sen att jag väger lika mycket som dig spelar ingen som helst roll, du är ju ett antal cm längre mot mina 161! Puss på rumpan

2011-01-11 @ 11:04:02
Postat av: Milla!

Knäppis! Det spelar väl ingen roll hur du ser ut! Folk har väl inget med din mage att göra? Och du lever ju bara en gång så varför ska DU inte kunna unna dig något gott? Falla för samhällets påtryckningar, det låter inte som den Jeanette jag lärde känna på gymnasiet. Vill du träna... så gör det för att det är roligt då :) Inte för att alla andra påstår någonting. Lev du gott, mätt och belåten. Barn det kommer nog en vacker dag och då ska du se att säkert ingen frågar om du är gravid, livet är lustigt. Passa på att njuta av "tvåsamheten" med David. Sen när ni väl kommer få barn så finns tyvärr inte riktigt den tiden, hur man än pusslar och försöker. :) (suck, jag vet...)

2011-01-11 @ 15:50:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0