Det finns folk till allt!

Varför kommer man alltid på sådär en vecka efter jul vad man önskar sig i julklapp? Snälla tomten nästa år önskar jag mig något från Cult design.... Tycker dom har så himla fina grejor, har länge spanat på alla deras produkter men studieplånboken har sagt nej. Men nu kanske man skulle unna sig...?



Hoppas på en riktigt fin vintermorgon med sol imorgon, vill så gärna gå en sväng med kameran. Övrigt imorn blir det nog en sväng in till stan för att glo lite i butiker, gör ju faktiskt det rätt så sällan fast jag bor i stan. Har upptäckt att jag mest spenderar både pengar och tid på IKEA. Nu har jag för övrigt fått ihop halva våran planerade bokhylla, bara två delar kvar. Dock måste jag sälja den stora garderoben vi har innan jag kan köpa resten, annars blir det inte lätt att få plats. Så är det någon som är sugen på en PAX garderob från IKEA, hör av er. Den är jätte fin, är mer som ett kontorsskåp kan man säga, sitter belysning och bra hyllor i.

Saknar in älskling jätte mycket, tycker han kan ta och komma hem nu. Är så trist att vara ensam, det är ju helt tomt överallt. Tur jag har massa gosedjur i sängen så jag har något att krama.

Tänkte jag skulle blogga lite innan jag ska sova, borde egentligen fixa till designen på bloggen (ser förjävlig ut) men orkar inte just ikväll. Har haft en riktigt jävlig dag på jobbet, man skulle kunna jämföra det med en PMS svängning. Från att vara bra till dåligt, till kanon och sedan nå långt i botten du kan skrapa för att sedan bli hyggligt igen. Fick ett sammanbrott, kanske tur att jag lärt mig konsekvensanalys, annars hade jag inte haft någon telefon längre. Men så kan vissa dagar vara på mitt jobb, blir lite extra påfrestande när man jobbar ensam. Ska bli skönt att jobba med L. imorn.

Är ensam hemma då pojken och hans älskarinna (Robin) är i London. Lite trist att jag inte fick/kunde följa med, men men.... Är jobbigt att vara ensam och att gå här och vara orolig för att något ska hända. :( Och faktumet att jag inte har någon bil pga att den står på Skavsta flygplats orkar jag inte längre bry mig om, men var grymt arg i helgen!


Nu tycker till och med jag att det nästan kan räcka med snö. Då är det mycket snö. Vi var i princip insnöade 23-24 dec, det kom säkert 5-6 dm snö och blåste gjorde det som fan, så allt drev ju igen. Trodde vi skulle bli sittande här ensama på jul utan julmat och liknande. Men när det äntligen slutade snöa vid 16-tiden på julafton så åkte vi hem till Davids föräldrar, så det blev lite jul iaf. Med julgran, julbord, klappar, knäck och så var jag och svärmor på midnattsmässa, det var riktigt mysigt! Dock var det aningen dumdristigt att ge sig ut när vädret var som det var, för vi körde på några ställen igenom drivor som var en bit upp på kofångaren och snövallarna var ibland högre än bilen...men vi kom ju fram.

För er som följer min blogg någolunda vet att jag i höstas stälde ut fina lyktor på uteplatsen, dom står som tänkt kvar där ute. Tanken vara att det skulle sen när det kom snö lysa lite mysigt där ifrån. När första snön kom var jag ute och borstade undan snö på lyktorna och även under dom, så dom inte skulle börja tippa och ha sig i all snö. Dock syns dom knappt längre, efter det lilla "ovädret" har den lilla försvunnit helt, den mellersta ser man lite topp på och den stora syns hela toppen på.

 Så här såg det ut 30 oktober

 Så här såg det ut igår

Med hopp om en bättre morgondag säger jag God Natt!

Jag blir riktigt förbannad när jag idag slår på nyheterna och får höra vad som hände under stockholms derbyt igår. Jag blir så förbannat trött på folk som inte kan acceptera och förstå andra människor än sig själva! Att stockholmslagen har en lång historia av stökiga klackar och upplopp i samband med matcher, det har ingen lyckats undgå. Det gäller framför allt dom tre stora klubbarna Hammarby, Djurgården och AIK, såväl i fotboll som i ishockey. Men nu får det fan vara nog! Vi behöver hjälp från lagstiftning och rättssystemet om vi ska få bukt med dessa problem. Se på hur dom gjort i till exempel England med fotbolls"hulliganer" (gillar inte ordet hulligan), där kan för alltid bli portad från matcharenor, det innebär att du som "hulligan" måste innfinna dig på närmaste polisstation 1 timme (tror jag det är) innan matchstart. Och om inte personen infinner sig där så påbörjas ett "letande" (telefon, besök bostad osv.) efter personen för att säkerställa att denna inte har tagit sig in på arenan, trots portning. I England är det även förbjudet att stå upp om inte ditt lag gjort mål, det skapar generellt en lungnare läktarmiljö. Eller så kan man använda sig av metoden som dom har i Amsterdam, där bara hemmalagets supportrar släpps in på matchen. Dessa och säkert många andra allternativ, är något som svenska ishockey- och fotbollsförbundet måste fundera över, och AGERA!

Det är ingen hemlighet att jag är Djurgårdare, jag är född och uppvuxen med en kärlek för Djurgården. Detta är en typ av kärlek som är svår att förklara för folk som inte har något lag, men kärleken är den samma oavsett vilket lag man håller på. Det spelar inte någon roll om man håller på AIK, Brynäs, Göteborg eller Djurgården. Jag åker mer än gärna på matcher i såväl fotboll som ishockey, och när jag gör det står jag även mer än gärna i just klacken (alltid bättre stämmning där). Att stå i en klack och sjunga gott om det egna laget eller glåpord mot motståndarna är en upplevelse man aldrig får på sittplats på långsidan. Där och då är det krig, det är vi mot rubbet och livet står på spel. Tror alla som någon gång stått i en klack med en kärlek till ett lag känner igen känslan. Jag personligen älskar supporter- och läktarkultur, man har sina låtar, texter, tifon, man visar med tröjor, hallsdukar och flaggor vilket lag man "tillhör". Alla som sett och hört när Liverpool kliver in på sina hemma matcher till hymnen av "You´ll never walk alone" från supportrarna, vet att det ger en gåshud som sent lägger sig. Sånt älskar jag (även om jag håller på Arsenal i engelska ligan).

Om ni inte sett detta då uppmanar jag er till att göra det nu!

Men man måste stå i en klack med ett förstånd och en acceptans för andra människor, dom flesta i en klack gör det men så finns det alltid den lilla klicken som inte gör det. Att före eller efter match ge sig på motståndarsupportrar är något av det värsta jag vet, det tar jag verkligen stort avstånd ifrån. Och när folk säger att det är det som är supporterkultur blir jag förbannad, för så är det verkligen inte. Då handlar det snarare om ett knippe nötter som inte har förstånd nog att sparka i en snödriva, kasta vantarna i backen eller skrika istället för att puckla på någon stackare. Och för att titta på gårdagens incident så handlar det inte om att personer från olika lag kommer ihop sig och slåss, här bankar man på sina egna!! Där och då övergår det från lite heta känslor mot ett annat lag till total oacceptans mot andra människor, där och då ävergår det även från att vara supporterbråk till misshandel som lika gärna kunde ägt rum i en krogkö. Jag försvarar inte på något sätt supportar från olika lag som slåss, men att börja gå lös i sin egen klack tycker jag riktigt korkat.

Eftersom jag själv stått i klacken rätt ofta, både på stora derby matcher mot AIK eller Hammarby och i dom små matcherna mot Örebro eller Kalmar så har man upplevt både trevliga och mindre trevliga saker, det tror jag dom flesta varit som brukar stå i klack. Bland annat har jag själv varit med vid gruff i den egna klacken, det ska ju också sägas att bara för man håller på samma lag har man inte samma åsikter kring spelare eller liknande. Men i alla fall, ett gruff i den egna klacken uppstår oftast genom att ett fåtal personer (dom lite mer extrema) gör eller vill göra saker som merparten av klacken (dom vettiga) inte vill vara en del av, det kan till exempel handla om hån mot en egen spelare eller en ramsa med lite för mycket hat mot motståndarna vilket det varit i dom fall jag upplevt. Och då säger man som vettig supporter ifrån i form av tystnad eller kommentarer som: släpp det där och gå vidare, väx upp eller bara lägg ner. Kanske lite men knappt provocerande kommentarer som egentligen bara vill bidra till en finare kultur på läktaren, men av en något tankad extrem person kan det slå över. Kan tillägga att jag aldrig slagit, knuffat eller varit med och provocerat fram ett sådnat grä,l men jag har däremot som vettigt supporter och medmänniska försökt hindra andra från att slå ner folk, med blandat resultat.

Jag håller fast vid några textrader i en av Djurgårdslåtarna som lyder:

"En riktig supporter som älskar sitt lag
Ger fan i våld mot ensam och svag
Det é slut med slut med skit som skadar vårt lag
För vi hatar inte vi älskar"

Tyvärr verkar det inte som fler än jag lägger någon större vikt vid dessa ord. Dock ska det sägas att ibland så har det varit på väg en hatramsa i klacken när någon avbrutit och istället skrikt att vi ska stötta våra grabbar istället för att hata deras, sånt gillar jag. Jag sjunger därför av princip aldrig med på rena hatramsor i klacken (så som hata,hata AIK), däremot gillar jag den lite mer dolda avskyn mot sina revaler i ramsorna (ni är sämre än Salo eller likväddigt).

Oj oj oj vad långt detta blev, mycket text har ni tagit er igenom om ni orkat ända ner hit. Jag tänkte att jag för att lätta upp texten lite skulle slänga in, för alla er som missat Liverpools supportrarnas you´ll never walk alone, just en sådan video. Då var det fixat. Vill även passa på att önska alla nära & kära och alla andra där uten en riktigt God Jul!

Dagen status!

• Ca: -8 grader ute
• Osminkad
• Ny duschad
• Laddat med jullåtar bla.
• Relativt pigg
• Ingen matlåda
• Dåligt målade naglar
• Låter plattången vila
• Bil
• Ensam på jobbet
• Dagens "att göra lista" har 3 punkter
• Ångest inför alla telfonsamtal/mail som måste ringas/skrivas

Jag fick för en stund se att årets Musikhjälp nu är uppe i över 11 miljoner!!! Helt, helt galet bra jobbat alla där ute och självklart Nour, Martina, Jason och alla andra som jobbar i och utanför glasburen.



Det här klipppet får nästan glädjetårarna att spruta!!

Så nu uppmanar jag ALLA, låt oss även spränga 12 miljoners gränsen!!!

I helgen var jag på Gotland och hälsade på mor o far som nu bor under varsitt tak. Det var riktigt trevligt att ha några dagar att umgås på och ändå försvann tiden bara iväg. Jag han även med en lååång fika hos Gina som jag knappt träffat sen vi slutade 9:an. Kändes riktigt kul och helt naturligt, också skönt att veta att det finns fler som befinner sig och funderar kring samma saker i livet. Hann även med invigning av klubbens snökanoner, bowling, klubbens luciafirande och en hel del kortspel och allmänt fjant med brorsan. =)

Kom hem igår och idag bar det av till H.A.I.R (frisörskolan i kalmar), gav henne fria händer och jag är supernöjd med resultatet. Trivs verkligen kanon och alla kommentarer jag fått hittills har varit av god art så... Lovade min mor att lägga upp en bild, så här kommer den.

Tycker själv jag ser ut lite som Lotta på Bråkmakargatan på bilden.

Försov mig ordentligt imorse, tur att jag inte skulle vara på jobbet förens ett. Men hade ju tänkt att göra massa ärenden innan jobbet, nu hann jag inte med mer än frukost, dusch och lite små plock här hemma. Så jag får stressa som en tok imorn ist, så kan livet vara när kroppen tycker att den ska sova ut.


Idag hade jag för första gången i mitt liv ett medarbetarsamtal, var faktiskt lite nervös, eller kanske inte nervös men lite spänd på vad det skulle innebära och om jag skulle få höra att jag inte gör ett bra jobb. Så var det absolut inte, vi pratade mycket (2 timmar) och jag fick höra mycket positivt om mig. Det kändes kanon, det ger en liten extra boost till att göra ett bra jobb. Tycker verkligen om mitt jobb och dagar jag kan känna mig nere eller lite ledsen så blir jag ofta glad när jag kommer till jobbet och träffar mina arbetskamrater och alla ungdomar. Känns faktiskt lite trist att R. ska vara hemma barnledig resten av december, det är alltid trist när man inte träffar alla arbetskamrater varje vecka, så jag tycker alla borde vara friska och så hela tiden! =)

Imorn blir en kämpig dag, först springa ärenden i stan, sedan jobbet, sedan hemm, hinna packa och sedan hinna med bussen till O-hamn för vidare resa mot Gotland. Ska bli så skönt att komma hem till ön lite igen, har tagit några dagar semester så blir kvar på ön till måndag. Kommer då hem rätt sent på måndag, på tisdag är det äntligen dags att gå till frissan, sedan till jobbet och direkt efter det är det dags för julbord med jobbet. På onsdag morgon blir det tåg mot Jönköping för träff med Online-arbetare i projektet, natten spenderas i Jönköping, på torsdagen är det fortsatt jobb med online projektet och hemfärd till Kalmar och på fredagen jobbar jag kväll och då ska vi ha julbord på gården! Ojojoj... mycket nu! =) Ska även försöka åka hem den helgen eller så kommer Emmié och Niklas på besök. =)

Nu är tvätten som jag väntat på klar, så ska hänga den och sedan stupa i säng. Natti!

Kände att jag behövde skriva lite mer uppiggande än det jag skrev igår, och då passar andra halvan av den här dagen utmärkt, för den har varit helt crazy!

Kände mig lite sådär imorse och ville bara lägga mig i sängen under täcket och försvinna! Tvingade upp mina röda och svullna ögon och klev ur sängen. Åkte och handlade, lagade maten jag inte orkade igår så vi fick matlådor. Gick bort till bussen i tid och fick vänta där i 50 min på bussen, borde skaffa mig en tidtabell och sluta chansa på när bussarna går. Men fick en trevlig pratstund med en annan tjej som också väntade på bussen, tack för det.

Jobbet började väl som vanligt ungefär, pratade lite med R. när han kom och gjorde lite nya toast under tiden. han försvann in på kontoret för att kolla mail och annat på datorn, det går kanske 5-10 min sedan bryter det ut ett asgarv inne på kontoret och R. ropar mellan skratten att jag måste se detta. Och vad tror ni jag fick se?

Jo detta:




HAHAHAHA!! jag säger då det, Kalmar i ett nötskal. För er som inte läst eller hört så mycket om detta bygge kan jag säga att det är inte första gången det krånglar. Tidigare problem har bla varit: taket håller inte för snö, omklädningsrummen är för små, maskinen som ska sköta gräset får inte köra på något annat än just det gräset, så dom blir tvugna att köpa in två maskiner för att ha en på träningsplanen på andra sidan vägen! Bra jobbat! Det trista är ju att det är vi skattebetalare som betalar denna skit!

Ja ja efter det så flöt jobbet på som vanligt, lite interna skämt om lite allt möjligt, det piggar alltid upp. Bakade goda lussekatter och snickerskaka och passade såklart på att röra till det lite för våran volontär genom att börja diskutera olika saker som man säger fel i svenska språket. Haha tur att hon har humor och står ut med oss. =) Spelade kort med några tjejer och det började lite oskylldigt med vänd-tia och 7:an men sen blev det allvar.. då blev det något som jag kallar Kotten och som många andra kallar Tecknet. Men iaf jag och R. hanade på varsit lag och tävlingsmänniskor som vi är så vart det här rena kriget. Och han är dessutom så lurig så jag blir ju tokig och då trissar han mer... haha slutade med massa skratt lite svordomar och med att R.s lag vann. Sedan blev det mer 7:an och då vann jag!! I den vevan någonstans så vräkte jag ur mig att ungarna borde leka kurragömma (dom var rastlösa), det nappade dom ju direkt på och helt plötsligt var det full cirkus på gården. Bra jobbat Jeanette! Detta gav upphov till många skratt och felsägningar.. Men jag fick 4-5 ungdomar i 13-19 års åldern att leka kurra gömma, tyckte jag var starkt! :)

Ibland vill jag bara skjuta skallen av mig och börja om.

Jag har gjort många drastiska val i livet, jag hitta mig själv i kärleken - vänner vände ryggen, jag bytte skola - gick mot strömmen, jag bytte igen - flyttade till ny stad, bestämde i vilken riktning jag skulle gå - inpererade tydligen andra, ny stad igen - inget är för evigt, försökte ta upp en vänskap - fick den hårdaste snytingen i ansiktet, bestämde att ensam är stark - blev utanför, ny flytt - nya möjligheter, nytt jobb - tillät mig inte att njuta.

Allt detta är saker som jag gått igenom och mina känslor kring det. Jag har alltid trott att jag var en rätt så hyffsad människa, en bra och rolig vän, ett snällt barnbarn, en bra dotter, en hyffsad flickvänn och en god släkting. Så är tydligen inte fallet, jag har iaf senaste åren på riktigt fått veta att jag inte alls är den där hyffsade människan. Jag sviker och gör folk besvikna lite överallt verkar det som.

Jag kan inte räkna alla gånger jag fått höra att jag aldrig berättar saker, hör av mig allt för sällan. Och jag är ledsen, det är jag faktiskt att jag tydligen lyckats såra så många av dom som var mina vänner. Nu har jag snart inga kvar. Tyvärr så vet jag inte vad jag gör för fel, för ingen av dom som vänt mig ryggen har någonsin förklarat varför, då kan jag inte heller försöka bli en bättre vän.

Men jag vet att jag har gjort mycket fel och det är jag beredd att stå för, för jag är långt ifrån felfri. Jag har utan tvekan sagt saker jag inte borde ha sagt och gjort saker jag inte borde gjort, men det tror jag alla någon gång har gjort.

Så snälla ni där ute som tycker att jag inte är den där hyffsade personen, stå upp för eran egen skull och våga tala om för mig vad jag gör för fel, för jag kan ta det!

..kanske hade jag inget att säga.