Inte vara vuxen
Går på lågvarv fast ändå på högvarv. Försöker välja mina strider men hamnar i strid med mig själv. Jag orkar inte vara vuxen längre, vill bara inte. Orkar inte vara det åt mig själv, åt dig och åt ungarna. Har förvandlats till en av gårdsungdomarna, löser vuxenproblem på en tonårings vis och äter rostmackor till middag.
Går sönder lite innuti när jag tänker på att det man sett fram emot under dom senaste sex sommrarna, är borta, finns inte mer. Jag kommer inte avsluta min sommar i ett gungande publikhav, i en brassestol med en kall i handen på studenternas intill Fyrisån, inte få gåshud när första nattspelningen drar igång, inte dansa tills benen inte bär,inte äta underbar mat från Back A Yard, inte få wow känslan och nästan tappa andan när 5 000 tändare är det enda som lyser på området, inte fälla en tår när Jared med fru kommer upp för att tacka för en fantastisk festival och stöd från alla. Tack alla fantastiska människor som år efter år sltit för att få till en festival och tack till alla som varit där och bidragit till underbar stämmning, ett enormt stort tack till Jared med familj som gått all in. Tack alla för att ni varit en del av det bästa i mitt liv under många år, kärlek! R.I.P ♥URF♥
