Lever med ett lugn i kaoset

Har just ätit en skå yogurt till frukost, ska snart forsätta göra mig klar inför dagens uppdrag. Ett uppdrag som innebär att jag ska ta mig till Kalmar (hoppas PER startar), hitta till stadsbiblioteket, hitta den person jag ska träffa och sedan ha ett möte där. fter det ska han förhoppningsvis visa mig vart jag ska vara de kommande åtta veckorna. Detta låter inte så komplicerat, jag vet, men jag har bara varit i kalmar två gånger, en gång vid ikea (räknas altså inte) och den andra gången var det kolsvart. Ni kan då förstå att jag inte har så många "säkra ställen", ställen som jag känner igen med andra ord. Men det blir spännande, mest nervös är jag för att bilen inte ska starta, han har ju ett batteri som går på sista rycket.

Just nu så känns allt som en enda stor röra, det är tänkt att vi ska flytta på fredag men med tanke på hur det ser ut här hemma, känns det som en omöjlighet. Plus att den här veckan innehåller så många oklara saker, plus att vi i fredags natt kom hem från en vecka i fjällen, det gör ju att man inte kunnat ordna vissa saker den veckan som därför måste göras nu. veckan ser ut som följer:
Måndag (idag): Möte i Kalmar, boka kärra till flytt.
Tisdag: Praktik för min del(vet dock inga tider förens i em) + ett möte här i v-by 18.00 som jag egentlgen borde gå på men som jag inte vet om jag kan gå på , pga mitt obefintliga schema.
Onsdag: Praktik + Besiktning på lägenheten 11.00, vet inte om jag kan gå på den heller än, annars måste David ta ledigt.
Torsdag: Praktik (tror bara det är det faktiskt)
Fredag: Flytta! Vi utgår ifrån att jag inte jobbar men vet inte säkert än.
Lördag: Troligen lite flytt då med, bjudna på påskmiddag + att det är fotboll
Söndag: plock i nya lägenheten eller städ i denna.

Detta plus de faktum att både jag och David pendlar denna vecka, vilket innebär att jag inte är hemma lika mycket som jag annars är, det i sin tur innebär att vår tid över till att packa och fixa minskar med ett par timmar per dag. Men trots detta är jag rätt lugn, eller lugn är kanske fel ord men jag har inte fått psykbryt än iaf. =)

Nä nu är det time att bege sig mot bilen och hoppas på det bästa!

RSS 2.0